﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2755
Titel Matematiktermer för skolan
Titel.kortform Matematiktermer för skolan
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2008
Utgåvenr 1:2
Ställe Kap. 2.: Aritmetik, 3.1.: Allmänt
ISBN-kod 978-91-85143-12-2
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM (Göteborgs universitet)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE aritmetikens fundamentalsats
svDF den sats som säger att varje naturligt tal större än 1 kan skrivas som en produkt av primtal och på ett enda sätt bortsett från omordningar av faktorerna
svAN Resultatet kallas entydig faktoruppdelning och gäller alltså för heltalen {b}Z{/b}, men också för vissa andra ringar, som de komplexa talen med heltalig realdel och imaginärdel, {b}Z{/b} + {i}i{/i}{b}Z{/b}. Dock förändras begreppet primtal när man går över till dessa komplexa tal; exempelvis är 2 = (1 + {i}i{/i})(1 &#x2212; {i}i{/i}) och 5 = (2 + {i}i{/i})(2 &#x2212; {i}i{/i}) inte längre primtal i ringen {b}Z{/b} + {i}i{/i}{b}Z{/b}. I åter andra ringar, t.ex. i den som består av alla komplexa tal av formen {i}x{/i} + {i}y{/i} &#x221A;&#x2212;5 där {i}x{/i} och {i}y{/i} är heltal, alltså {b}Z{/b}+&#x221A&#x2212;5{b}Z{/b}, är faktoruppdelningen inte entydig. Talet 6 till exempel har två väsentligt olika faktoriseringar: 6 = 2 &#x00B7; 3 = (1 + &#x221A;&#x2212;5)(1 &#x2212; &#x221A;&#x2212;5).
   Historia: Primtal behandlades först i Euklides {i}Stoikheía{/i} (i latinsk översättning Elementa) ’Grundbegreppen’. Så vitt man nu vet bevisades satsen att varje naturligt tal större än 1 kan skrivas som en produkt av primtal först av al-F&#x0101;ris&#x012B; omkring år 1300. Han var troligen född ungefär 1260 och dog omkring 1320 i Tabriz. Aritmetikens fundamentalsats, som även inbegriper att faktoruppdelningen kan göras på väsentligen ett enda sätt, bevisades av Gauss 1801 i {i}Disquisitiones aritmethicae{/i} ’Aritmetiska undersökningar’.

svTE avrunda
svUPTE avrundningssiffra
svDF ersätta ett tal med ett närliggande men mindre noggrant tal
svAN Man avrundar ett tal i decimalform till ett givet antal signifikanta siffror eller ett givet antal decimaler. En vanlig avrundningsregel är denna: om den sista siffran man vill ha med i talet (avrundningssiffran) följs av 0, 1, 2, 3 eller 4 så behåller man den siffran som den är; man säger att man {i}avrundar nedåt{/i}. Om avrundningssiffran följs av 5, 6, 7, 8 eller 9 så höjer man den ett steg; man säger att man {i}avrundar uppåt{/i}. Enligt en alternativ regel avrundar man 1,25 till 1,2 men 1,35 till 1,4, så att sista siffran blir jämn när man stryker blott en siffra och denna är en femma.
svEX Om man vill avrunda 13,62 till närmaste heltal så avrundar man uppåt till 14. Om man vill avrunda 4,319 till närmaste tal med en decimal så avrundar man nedåt till 4,3.

svTE avrundningsfel
svDF fel som uppstår vid avrundning
svAN Vid avrundning nedåt blir avrundningsfelet negativt; vid avrundning uppåt positivt. Enligt vissa källor räknar man dock endast med absolutbeloppet av differensen, så att felet alltid är icke-negativt.
svEX Om man avrundar 327,24 nedåt till 327 så blir avrundningsfelet: 
   327 &#x2212; 327,24 = &#x2212;0,24 < 0. Om man avrundar 326,77 uppåt till 
   327 så blir avrundningsfelet 327 &#x2212; 326,77 = 0,23 > 0.
svRETE avrunda

svTE exakt värde
svDF värde från en beräkning eller observation som inte är avrundat eller approximerat
svEX 1/7 kan vara ett exakt värde, 0,1429 ett avrundat.

svTE intervallskattning
svDF angivande av ett intervall inom vilket en sökt storhet ligger

svTE numeriskt uttryck
ETYM Numerisk kommer från latinets numerus ’tal’.
svDF uttryck med enbart tal
svAN Termen används för att få en distinktion till uttryck med variabler.
svEX Talen 13, 4/7, &#x00B1;&#x221A;5, 3&#x03C0;, 4{i}e{/i}, 5{i}i{/i}. Uttrycket 4{i}x{/i}&#x00B2; är inte numeriskt, men om man sätter in {i}x{/i} = 3 får man ett numeriskt uttryck.

svTE oändlighet
svDF objekt som läggs till mängden av tal för att möjliggöra division med noll eller vissa gränsövergångar
svAN Inom den matematiska analysen arbetar man med tre olika oändligheter: +&#x221E;, &#x2212;&#x221E; och &#x221E;. De är inte tal. Det första representerar något oändligt stort, något som är större än alla reella tal, dvs. ligger till höger om alla tal på tallinjen; det andra något som ligger till vänster om alla tal på tallinjen. Det tredje tecknet däremot representerar något oändligt stort som inte kan tänkas till höger eller vänster om tallinjen.
   Inom mängdläran finns oändligt många oändligheter. De vanligast förekommande är &#x2135;&#x2080; (alef-noll) och 2{sup}&#x2135;&#x2080;{/sup} (två upphöjt till alef-noll), som är kardinaliteterna för de hela talen respektive de reella talen.
   Historia: Aristoteles (384--322 f.Kr.) skilde mellan faktisk oändlighet (t.ex. en existerande oändlighet bestående av alla heltal) och en potentiell oändlighet (t.ex. att de naturliga talen kan räknas upp hur länge som helst genom successiv addition av 1). Han hävdade att faktisk oändlighet inte existerade. Den nuvarande mängdlärans oändligheter är dock faktiska i Aristoteles mening.
   Inom geometrin kan kanske Euklides begrepp rät linje (eutheía) vara ett exempel på potentiell oändlighet. Euklides tänkte sig troligen inte en rät linje som oändlig i båda riktningarna (som vi gjort i denna bok), utan som sträckor som innehåller en given sträcka; varje sträcka är ändligt lång, men kan dras ut efter behov i båda riktningarna. Två sträckor varav den ena är en förlängning av den andra måste ändå betraktas som samma räta linje, vilket med modernt språkbruk innebär att man infört en ekvivalensrelation.
svEX Man får inte dividera med noll, men ibland vill man likafullt göra det, och då definieras kvoten1 som oändligheten: 1/0 = &#x221E;. Gränsvärdet av 1/{i}x{/i} då {i}x{/i} går mot noll genom positiva värden är +&#x221E; och då {i}x{/i} går mot noll genom negativa värden &#x2212;&#x221E;: här behövs två oändligheter.

svTE oändlighetstecken
svDF tecknet &#x221E;
svEX 1/&#x221E; = 0; lim{i}&#x2093;{/i}{sub}&#x2192;{/sub}&#x208A;{sub}&#x221E;{/sub}1/{i}x{/i} = 0.
svAN Historia: John Wallis (1616--1703) införde år 1655 oändlighetstecknet &#x221E;.
svRETE oändlighet

svTE reguladetri
ETYM Ordet reguladetri kommer av tre latinska ord regula de tribus ’regeln om de tre’.
svDF metod att bestämma ett av talen {i}a{/i}, {i}b{/i}, {i}c{/i}, {i}d{/i} när {i}a{/i}/{i}b{/i} = {i}c{/i}/{i}d{/i} och tre av dem är givna
svAN Historia: Regula de tri har en mycket lång historia, som sträcker sig åtminstone 2 000 år tillbaka i kinesisk matematik. Den behandlades från 500-talet i indisk matematik under namnet trair&#x0101;sika ‘treregeln’ och var en framträdande teknik även inom arabisk och medeltida europeisk matematik. I Sverige behandlades den i Aurelius lärobok 1614, den första tryckta matematikboken på svenska. Reguladetri förekom under lång tid i skolan i Sverige men togs bort från skolmatematiken på 1960-talet. Sedan dess behandlas dessa problem i samband med proportionalitet.
